niinap

Precis vad jag känner mig som en riktig klagande bitch som aldrig blir nöjd. När jag väl får det bra vill jag ha allt på ett annat sätt. Och vi ska inte ens prata om hur uttråkigt och vanligt allt känns, kom på mig själv igår när jag fick frågan "jaha vad händer i veckan då?" och jag svarar så tråkigt tillbaka "jadu, det vanliga träna, plugga och skolan!". På en skala 1-10 hur tråkigt låter inte det, 20 minst. Men så kommer klagandet in nu då, att jag bara klagar på hur tråkig och vanligt allt är. Tacksam är något jag borde tänka på att vara oftare. Men tyvärr är det så att man vill alltid ha det bättre och att det ska hända saker annars blir man total depp. Men varför? Varför inte bara tacksam för det jag får? Jag blir besviken på mig själv, men kan ändå inte hjälpa att jag vill så mycket mer.

Jag skulle kunna ha en lista enormt lång på vad jag vill göra, tänk att få resa, vinna pengar, träffa massa nya människor, komma på att man har en dåld talang, bara resa ett helt år, plugga utomlands osv. Så mycket jag vill men känns som jag får så lite, fast jag ändå får så mycket.
I complain, even if I get the best! 

Men om man ska vara positiv var min helg kanon, en trevlig fredag med återförningsfest för alla nollor och lördagkväll tillbringade jag med min favorit unge, så fort jag ser dig sprider det sig värme och lycka i mig. Tack för att du alltid finns där för mig <3 och för ovanlighetens skulle flöt pluggandet, som Jennifer och jag kom fram till idag man får sina små ryck och man lyckas med att plugga. Vi lever för rycken!


Step one you say we need to talk
He walks you say sit down it's just a talk
He smiles politely back at you
You stare politely right on through
Some sort of window to your right
As he goes left and you stay right
Between the lines of fear and blame
You begin to wonder why you came

The fray- how to save a life (acoustic version)

Hösten är här och denbörjar så smått övergå till vinter. Min mamma berättade för mig att på väderleksrapporten hade de sagt att det finns chans till snö på fredag eller lördag. Känns konstigt, snö, känns nyss som om det var sommar. Kan inte tänka mig att det ska ligga som ett vitt täcke på marken, men som vanligt kommer la det komma en millimeter och sen smälta och bli slask lite fort som det kom. 
   Jag gillar hösten och vinter, den mysiga känslan men dock slår sommaren dem båda två. För problemet med hösten är att då hinner man tänka för mycket. När man tänker för mycket slutar det med att man blir alldeles virrig, allt blir obegripligt och det slutar med att man deppar. Men det som är det fina med hösten är alla underbara kläder, kanske lite tråkiga färger ibland men det är bara att lägga till en färgklick så blir det alldeles perfekt.
   Nu har det precis varit höstlov och jag är lika trött som när lovet började, hur hänger det ihop då? Jag trodde att jag skulle få känna mig lite pigg och utvilad men ack så fel jag hade.

Jag hade ett litet samtal med min kära vän och vi kom fram till att vi vill bort. Det är så tråkigt här och allmänt jobbigt. Att få åka till ett helt annanstans i 2-3 veckor hade varit helt underbart. Bara få komma bort ett tag och tänka på annat. Mmm, riktigt ryser av tanken. Vill slippa allt ett tag, slippa tänka bara njuta och göra annat. Jag avundas alla som varit borta på lovet eller ska bort. För det är precis vad jag vill, skulle nästan kunna tänka mig att göra vad som helst som är rimligt för att få åka bort. Men somliga har väl inte alltid turen på sin sida.

   Nej nu måste jag koncentrera mig på mit skolarbete som ligger i en läskig hög och väntar!